Plötsligt händer det

Jag har sedan ett par år tillbaka hittat fram till Lidls egna hörna för varor med kort datum. Där kan man bland annat plocka upp både högrev, köttfärs, kycklingfilé och fläskkarré till 30 %. Dessutom alltid svenskt kött. Så ibland är kylen välfylld med många så kallade 30-prollare.

Men så idag hände något ännu roligare. Av en ren slump såg jag även att Willys hade en hylla med varor med kort datum men där var rabatten inte 30 % utan hela 40 %. Snacka om julafton för en prisjägare som jag :)

Fick en fin skörd med både det ena och det andra som bland annat resulterade i att frun och jag fick njuta av en god brieost till kostnaden av några få kronor.

Hädanefter blir det alltid ett besök även till Willys hörna när man är och handlar.

//Mr C

Historisk tillbakablick

Efter mitt senaste inlägg blev jag sugen på att se hur min sparandegrad har utvecklats historiskt. Jag tror ett av mina mål med att löpande följa upp min ekonomi varje månad var just att jag på så sätt skulle kunna behålla samma levnadsstandard och därmed använda all löneökning till ökat sparande. Efter att ha gått tillbaka i tiden kan jag konstatera att jag inte har lyckats med det målet utan allt eftersom lönen har ökat så har kostnaderna tyvärr gått upp. Nedan följer en liten historik över min ekonomi. Fram till 2013 bodde jag ensam och man kan lätt konstatera att det enda som var relativt konstant var sparandegraden på ca 33 %.

2007: Intäkter 16,2 tkr, kostnader 10,8 tkr, sparandegrad 33 %
2008: Intäkter 18,6 tkr, kostnader 13 tkr, sparandegrad 30 %
2009: Intäkter 20,0 tkr, kostnader 14,9 tkr, sparandegrad 26 %
2010: Intäkter 21,2 tkr, kostnader 16,1 tkr, sparandegrad 24 %
2011: Intäkter 24,0 tkr, kostnader 16,0 tkr, sparandegrad 33 %
2012: Intäkter 25,9 tkr, kostnader 17,4 tkr, sparandegrad 33 %
2013: Intäkter 27,9 tkr, kostnader 18,6 tkr, sparandegrad 33 %

Från 2014 blev jag sambo och sedermera gift och då blev det enligt nedan:

2014: Intäkter 48,6 tkr, kostnader 25,9 tkr, sparandegrad 47 %
2015: Intäkter 53,0 tkr, kostnader 28,4 tkr, sparandegrad 47 %
2016: Intäkter 59,2 tkr, kostnader 37,5 tkr, sparandegrad 37 %
2017: Intäkter 56,9 tkr, kostnader 34,0 tkr, sparandegrad 40 %

Man kan intet säga annat än att våra kostnader har skenat. Upp med 8 tkr i månaden från 2014 fram till idag. Egentligen är det ett stort misslyckande om man ska betrakta sig som någon slags spargubbe. Vad har vi då fått för dessa 8 tkr eller 96 tkr per år. Jo följande:

Boendet avseende driften har gått upp med 5 tkr
Övrigt boende som inte är rena driftkostnader är upp med 65 tkr
Mat och dryck är upp 19 tkr
Bilkostnaderna är upp 7 tkr
Nöje är ned med 22 tkr
Barn har tillkommit och är upp med 20 tkr
Övrigt är upp 4 tkr

Allt kan man säga är ren och skär lyxkonsumtion förutom barnkostnaderna. Eller egentligen är det också till stor del lyxkonsumtion eftersom de flesta kostnaderna hade kunnat vara på en väsentlig lägre nivå orm man hade lagt den sidan till med mer loppis och dylik...

Nu kanske ni som läser undrar om jag ångrar mig. Svaret på detta är NEJ. Ett annat mål med att jag skulle följa upp min ekonomi var också att jag under tiden skulle ha kul och jag kan säga att under dessa år har jag bland annat besökt ca 16 länder, investerat tungt i hus, haft en stor bröllopsfest, bytt bil och gjort en massa andra roliga saker och ändå haft en okej sparandegrad. Man måste tänka lite YOLO men samtidigt tänka på framtiden.

//Mr C

Sparande och träning - en tydlig likhet

En tydlig likhet mellan sparande och träning är att du offrar något idag, till förmån av att få något tillbaka längre fram.

Om jag väljer att gå och träna 1 timme idag så innebär det att jag offrar 1 timme av socialiserande med min familj. Inputen är tid, outputen är muskler och/eller kondition samt andra positiva hälsoeffekter.

På samma sätt kan man resonera kring sparande. Jag offrar konsumtion idag, genom att inte köpa utan istället spara, till förmån för ett förhoppningsvis större konsumtionsunderlag i framtiden.

Är avkastningen garanterad i båda fallen? Det beror på uppläggen.

Du kan träna fel och/eller ineffektivt. Detta kan leda till skador/och eller utebliven effekt. Dessutom kräver träningen att du "håller i" och inte slutar efter andra gången. Rom byggdes inte på en dag.

Du kan även spara "fel". Att bara lägga pengarna på banken, med en ränta som är mindre än inflationen gör att kapitalet urholkas och din köpkraft i framtiden blir mindre än var den var idag. Därför är tillgångsslag som kraftigt outperformar inflationstakten att föredra. Däremot kan du gå i fällor, välja fel aktier, och sluta i att du till slut inte har någon köpkraft kvar (kapital = slut). Därför är det viktigt med en långsiktig strategi, inkluderande diversifiering och direktavkastning för att lyckas med sparandet.

För träningens del är "avkastningen" mer garanterad om du gör din research, och läser på hur du skall träna på rätt sätt, samt lägger upp en plan som du förhåller dig till.

Mvh Mr O

Vi klarar oss utan traditionell TV!

När jag såg över vår ekonomi för någon månad sen, i samband med den månatliga revisionen så fastnade jag för TV-abonnemanget. Vi stod och betalde ca 200 kr/mån för en massa kanaler som vi inte tittar på. Man skall oavsett område alltid utvärdera den faktiska konsumtionen/nyttjandet i förhållande till priset. Ett enkelt exempel är bestick. Om du skall uppdatera besticklådan (kniv/gaffel/sked) och står iför ett alternativ för 500 kr eller ett för 1500 kr bör du tänka i termer av: Hur mycket använder jag dessa verktyg? (mycket) Hur lång tid kommer de hålla (länge) Finns nyttan för dess existens (ja!). Med detta i beaktande så kan det dyrare alternativet ändå vara det bästa. Kostnaden per användningstillfälle blir låg.

I fallet med TV-abonnemang så tittar vi obefintligt lite på "vanlig" TV, men nyttjar desto mer frekvent SVT-play och Netflix. Snittpriset per minuts TV-tittande blir väldigt hög, relativt sett. Beslutet blev alltså att säga upp abonnemanget, och därmed dra in på en månatlig kostnad på 200 kr.

Använder ni traditionell TV?

Mvh Mr O

Utfall September 2018

Då har vi tagit oss igenom nio av årets tolv månader. Jag har sedan april 2007 varje månad följt upp hur min/vår privatekonomi har utvecklats med dels en slags resultaträkning och dels en balansräkning. Viktigt att notera här är att varken resultaträkningen eller balansräkningen skulle klara någon slags revision vilket innebär att jag själv bestämmer vad som är vad. Resultaträkningen visar i stort sätt in och utbetalningar med vissa små justeringar som inte är direkta utbetalningar men som ändå ligger med. Mer om det någon annan gång. I balansräkningen har jag framförallt de finansiella tillgångarna.

Hur bra var då september?

September var en bra månad där sparandet hamnade på hela 29 tkr vilket innebär att sparandegraden hamnade på 49%. Målet är att ligga på en sparandegrad på 50 % och fram till och med september ligger sparandegraden på 42 % vilket innebär att familjen har spenderat ca 43 tkr för mycket eller 4,8 tkr för månad, dvs ganska långt ifrån att nå målet. Tyvärr kan man inte peka på en orsak utan det är många bäckar små och jag hoppas att vi kan spurta de återstående tre månaderna av 2018 med dels sparsamhet, utbetalning av en bonus och högre lön.

Livet består av många frestelser och det finns mycket man kan göra med sina slantar förutom att spara dem. Jag tycker inte att man ska tokspara och samtidigt känna att man försakar något gång på gång. Däremot tycker jag att man ska tokspara om man inte tycker att man försakar något utan älskar att spara.

Hur ser ni på sparande och uppföljning av er ekonomi?

//Mr C